Lantisarna äger innerstan

Nämen då jobbar jag i en och en halv timma till. Sedan drar jag iväg en sväng i morgon till Sthlm (jag ska dit den här helgen också). Det lustiga är att man typ har det mer förspänt nu än när man bodde där själv. Min arbetsgivare ordnar med lägenhet i Vasastan och varmgarage i Finntorp att ställa bilen i.

Men det där ju inget nytt. Halva innerstan är vigd åt företag från landet. Stockholmarna får bo i förorten, eller hosta upp cashen för att komma åt sin egen stad. Är det bönderna som regerar, eller hur är det där egentligen?

Plötsligt händer det

Oj, klockan är snart två och jag har inte skrivit ett enda inlägg i dag. Jag har varit på möten. Ett av dom var en ren kontraktsförhandling vad gäller min anställning. Vi gick båda (jag och chefen) ut från mötesrummet ganska nöjda. Hur ofta händer det så säg?
Nu undrar jag:
1. Var det för att jag youtubade inspiratören Tony Robbins igår?
2. Har chefen lurat mig? Är det ngt jag har missat här?
3. Har jag blivit så avskärmad från resten av världen att allt som inte har med skog, snö och myrmarker att göra får mig att bli nöjd?

Jag tror på en kombination mellan alternativ 1 och 3.

Fredagsmys

...eller i varje fall såg det ut så här förra fredagen då moster var på besök i Skellefteå. Jag gillar den här bilden. Man kan liksom reagera så olika på olika saker. Precis som i livet i övrigt.

Du ska ha trevlig helg på dig så skrivs vi nog mest troligt igen på tisdag (då jag jobbar igen).

Du är bjuden

Den 1, 2 juni, tisdag, onsdag ska jag på konferens till Stockholm. Jag funderar på att vara där i några dagar. Typ under helgen innan. Då ska jag styra upp ngt. Kanske blir det hotellparty mitt i stan, kanske pubparty på Söder, kanske hänger vi i någon sjaskig lägenhet i en skitig förort, eller så genomför vi bara en sjusärledes trevlig sammankomst i trivsam miljö.

Du som läser den här bloggen är härmed inbjuden. Mer info kommer...

Kvällens tv

Titta. Min förra arbetskamrat Caroline ska mest sannolikt vara med i programmet "Babel" i SVT i kväll. Kika, det ska jag göra. Det kommer tydligen att handla om sex i litteraturen. Ett hett ämne.

31

...så många webbsajter har jag öppna samtidigt under en normal arbetsdag. Ändå räcker det inte till för att jag snabbt ska kunna navigera mig fram från den ena sidan till den andra. Jag skulle gissa på att jag skulle behöva ha ett 60-tal öppna samtidigt, men då blir det för jobbigt att scrolla uppe i sidhuvudet. Så 30 har jag öppna och de andra 30 skriver jag in adresserna till varje gång jag vill öppna dom. Så är det, en dag som denna i ett soligt Skellefteå.

Jag undrar vad du tänker om detta. Möjligtvis:
1. Vad ointressant, vilket pucko bryr sig om hur många fönster du har öppna samtidigt.
2. Men sådär är det för mig med. Vilket sammanträffande.
3. Killen är skadad. Några få fönster behöver man ha öppna samtidigt, har man fler har det ringt uppe i skallen. Fåren har rymt för länge sedan. Psyket, hämta hem karln.

Förmodligen

...förmodligen

Oj

Vet inte om det är extra dammigt där jag jobbar, men jag nyser några gånger varje dag.
Efter varje nys säger jag "oj", sedan tittar jag mig snabbt omkring och vrider på huvudet, som en hackspett, till vänster och till höger, som att jag vore störande för min omgivning och behöver be om ursäkt för det.

Mmmmmm

Mmmmmmmmmm

Tack till mig själv

Nämen nu måste jag nästan känna mig lite smart. Alltså, jag jobbar med utveckling nu, och förra veckan gav jag ett förslag till ledningen som är nästan identiskt med detta ovan, nämligen integrerade digitala matannonser i recept och matartiklar. Några detaljer behöver vi inte gå in på här. Det viktiga för ett superego som jag är, är att Expressen och TV4 nu ska göra det här.

Det innebär att jag, en ensam tanig och tystlåten norrlänning som sitter och käkar banan framför en dator i ett hörn på en lokaltidning i en grå industristad i norra Sverige, kommer på samma idéer som en grupp hajpade utvecklingsmänniskor från Expressen och TV4. Säkert har hälften av dom även backslick. Säkert tjänar merparten av dom dubbelt upp i jämförelse med mig. Säkert hänger dom på Stureplan på kvällarna och zippar lartiktsshots så att det står härliga till. (Ehh, dom tre sistnämnda påståenden här nog inte hit. Det har med mer fördomar att göra och en bild som jag själv målar upp i huvudet.)

Hur som helst. I dag ger jag mig själv beröm. Tack, tack, säger jag till mig själv. Här i ensamheten. Snart skaffar jag nog backslick.

Plötsligt hände det

Jag kände att det var dags att ta av långkalsongerna. Händelsen utspelade sig för bara ett par minuter sedan. Jag var tvungen att gå till toaletten och ta av dom. Det började rinna utmed benen, vilket var en aning obehagligt.

En elefant

En elefant balanserade, på en liten, liten spindeltråd, det tyckte han var så intressant, så han gick och hämtade en annan elefant.

Sorry, sådär blir om man bara skriver rakt ut vad som finns i skallen just nu. Runt, runt går låten.

Fredagsmys

Naiv som ett litet barn

Titta, jag hittade ett recept i tidningen på kokospannkakor som jag gärna vill göra och äta. Men så står det vidare i texten att maten är för barn, och att receptet är hämtat från "Josses barnmat". Oj, betyder det här att jag är som en unge. Betyder det att alla belackare får rätt nu. De som säger att jag är naiv som ett litet barn.

Njet

Öjjj. Jag känner mig lite sådär äcklad över mig själv i dag. Som storebror duktig eller ngt. Jag vet inte om det är ngt jag gjort, eller vad det är. Men det är dags att sluta upp med de här dumheterna nu. Ha en trevlig kväll så ska jag gå hem och vara ansvarslös.

Så fungerar det mänskliga hamsterhjulet

Så här ser det ut på toppen av parken i Bygdsiljum. Tre big-jumps som väntar. Det är här som jag tänker, "oj vilka välsvarvade och härliga hopp". Samtidigt som jag tänker "aj, här kan jag slå mig". Sedan ger jag mig av. För man vill ju inte vara en fegis. Och jag vet att belöningen oftast är god. Till och med euforisk. För när jag landar välbehållen, med alla ben på plats, börjar ådrorna att tjuta. De ger ifrån sig ett lyckoskrik hela vägen till Burträsk. Det år då jag tar på mig kungatronen och ställer mig stolt i liften och tjattrar. Sedan står jag snart där uppe på toppen igen. Redo att ge mig av utför backen ytterligare en gång. Det är så det mänskliga hamsterhjulet ser ut.


Ps. Visste du att Ronnie Andersson var med och åkte i förra helgen. Snowboardproffset som skadade sig så svårt att han varit borta från backen i flera år. Men nu åker han igen, och det så att jag tappar hakan. Det är en ära att bara ha fått hoppa i samma hopp. Se mer av honom här:
http://www.youtube.com/watch?v=YrnhGuTrQ6U

Det är dags nu va

Solen lyser och asfalten steker. Är det inte dags att starta en revolution. Höja näven och skrika, "Nu kommer jag, det är dags för förändring".
Ja, men gör det då. Låt inspirationen och passionen flöda. Gå ut och visa vem du egentligen är.

Titta - en till som åker på samma spår

...Quetzala gör som jag gjorde och som en rad andra bra bloggare gör. Lägger ut hatkommentarer i bloggen som ett inlägg och ironiserar över dom. Läsare som hon har hetsat lite först. Jag tycker att det är ett kul grepp. Dessutom visar det så mycket mer, till exempel att man har en tanke med vissa saker man gör i bloggen.

Själv blev jag avstängd från att blogga när jag gjorde så här (på jobbet). Jag behöver inte förklara vidare vad jag tycker om det. Man kan väl enkelt säga att ibland åker man inte på samma spår. Och då känner man sig ensam där ute på järnvägen. Därför är det skönt att se att det finns andra på rälsen. Även om många av dom bor cirka 80 mil bort.

Dagens

...the raveonettes med "Heart of stone".

Jag är en nörd

Mina nördiga sidor, som Ingela himlar med ögonen åt.

_ När jag tittar på hela J20 semifinalen i hockey via direktsänd webbtv med uselt ljud och bildkvalitet.

- När jag sträcktittar på Svensk golfs instruktionsfilm.

- När jag puttränar på min puttmatta hemma i vardagsrummet.

- När jag lägger upp en egen leaderboard för US Masters (som pågår just nu) i iphonen, så att jag noga kan följa mina favoritspelares framfart varje kväll den här helgen.

Dagens citat

"Det handlar inte om att komma på en bra idé. För det kan alla göra. Det handlar om att våga ta steget. Det är entreprenörsskap. Dra undan mattan för dig själv och riskera något. Riskera din tid, dina pengar, ditt rykte. Man måste våga det. Då kan man vinna"
Douglas Roos, 41.

De sa bara klick

Titta, Jon har hamnat på en vimmelbild, från i lördags. Vi, och en bunt andra trevliga, var och åkte snowboard på förmiddagen. Men sedan skiljdes våra vägar åt. Han gick till puben och hamnade på bild. Jag gick hem och barnvaktade Alfred.
Men jag kan tänka mig att jag och helgens krogbesökare i skell upplevde ungefär liknande saker ändå. Lite spya, lite skrik och dåligt med sömn.

Jag ska inte tro att det är över än

...en fin helg följdes av en start på veckan på med pina och plåga. Och det rejält. Min mage har gjort uppror mot mig och totalt vägrat vara med i matchen. Jag har haft så ont att jag knappt har kunnat röra mig överhuvudtaget. Men sjukhusrädd som jag är har jag väntat in i det sista med att åka till akuten. Och igår blev det bättre, dock med hjälp av en medicin.

I dag är jag på jobbet och känner att magen och jag är lite bättre kompisar, inte helt vänner än, men på väg. Men här kommer den stora chocken: Mina kollegor förklarar:
"Det är inte över än. Om det är blindtarmen kan det komma i omgångar, då kan det ligga där och puttra och bom så smäller det till med brusten tarm och hela skiten. Du borde åka och kolla det där."

Nu är jag inte lika positiv längre. Jag är rädd för sjukhus, för blindtarmsoperationer, för övriga magsjukdomar. Jag är rädd för det mesta just nu. Huvva, huvva, huvva! I dag sitter jag mest och skakar på huvudet.

Som att det inte räckte

...med nya solbrillor så passade jag även på att köpa nytt glas till mina googles, ett par helt naturell med genomskinligt glas, och ett par gula glas att ha i solsken. Påsken är här och jag är redo.