Darr

Okej, Det är bara att erkänna. Hypondrikern i mig har vaknat till liv, med full spänning. I går träffade vi en potentiell smittbärare, av en sjukdom som har fått sitt namn från ett djur som är plattnosad, oftast rosa och gillar att böka i leran. I dag darrar jag.

En vit rackare

Det börjar närma sig. I dag har en bärbar dator trillat in på skrivbordet. En sådan jag hade förr. En vit rackare. Jag och sådana brukar komma bra överens. Det blir bra det här.

Jag står vid väggen och tänker gå

I bland går man mot en vägg. Den bara finns där. Du kan inte gå igenom den, för den är för tjock. Du kan inte gå över, för den är för hög. Du kan inte gå under, för grunden är alldeles för djup.

För att komma förbi, måste du gå åt sidan. Eller kanske tillbaka.

Det är där jag befinner mig just nu. Jag står vid väggen och funderar på om jag ska gå tillbaka eller åt sidan. Jag kliar mig i huvudet och är frustrerad, för att jag måste gå så långt för att komma dit jag ska.