Passa dig - skärmen

Snart tar jag handen och slår den rakt in i skärmen. Så att det flyger spillror och den bara ligger där i delar och inte kan bli hel igen. Har fått ett uppdrag att skriva ihop en speciell text. De som ska ha den säger att det duger okej det jag knåpat ihop så här långt. Men jag säger att det är skit. Skit, skit, skit. Och jag förmår mig inte att skriva bättre just nu. Jag förstår inte varför. Jag är dååååliig. Looser. Nolla. Bajs, vad arg jag är.

Så äre nu

Vet inte om jag hatar eller älskar. Känner mig konstig i kroppen. Speedad men ändå ledsen. Som att innerkroppen inte kan välja färdriktning. Eller försöker leva i båda världarna, både den mörka och den ljusa. Som att både spy och le samtidigt. Konstigt, men verkligt.
För övrigt så ser jag ut så här i skrivande stund, för dig som inte sett mig på länge. Jag lyssnar i Spotify, nu Laleh. Som bodde här i stan i något år. Hon hängde typ vid havet och mådde. Tack för att du läser.