Så lever du på nätterna

Sugen på att sova gott om nätterna? Glöm det. I alla fall om du har småbarn och kryddar det med rejäl magknip då och då. Men ge inte upp. Här är Jonas Anderssons bästa tips på hur du spenderar småtimmarna i vaket tillstånd.

1. Se till du har en soffa med en divan, så att du kan sitta skönt - eller snarare halvligga. Här kan du spendera minst ett par timmar framgör tv:n. Ett perfekt stället att slumra till på mellan barnskriken och magsmärtorna.

2. En fjärrkontroll är ett måste. Så att du snabbt kan zappa mellan kanalerna. På nätterna håller de flesta tv-program väldigt låg kvalitet. Men det finns guldkorn, om du zappar rätt.

3. Börja gärna se ett program som ingår i en serie eller som du kan följa natt efter natt. I går natt såg jag på Big brother. Ett program som äcklar, men också skänker en del leenden.

4. Se till att ha en filt till hands. När du inte sover så mycket blir du lätt frusen. Svep filten över dig när du vakar, så känns det en aning bättre.

Gulle er

Åh, jag blir så varm i hjärtat när ngn uppmuntrar mig att skriva. Som Tess och Lina. Det räcker för att jag ska randa på ett tag till. Gulle er.

Vi får se

Det här med bloggen alltså. Det går evigheter mellan att jag skriver. Jag tänker "jag skiter i den där sidan. Den får ligga där och pyra bäst den vill." Men så faller ändå andan på ibland. Jag vill berätta vad jag tänker och känner. Men helst ge en förskönad bild av mig själv. Det är väl det hela den digitala världen går ut på, att hotta upp sitt personliga varumärke. Det är bara det att jag mest är ledsen och nere nuförtiden. Då känns det bistert att skriva i en blogg. Men jag kanske ska skriva ledsna saker då istället. Jag funderar på den....

Vad händer när isen smälter?

Förlåt mig för mitt burdusa sätt. Men ibland känns det som att jag är alldeles för bra för att lämna den här mediabranschen. Inte för att jag får ut särskilt mkt just nu, kanske 5 procent av min förmåga, max. Men det kommer. Jag känner det inombords. Jag kan bara inte lämna branschen sådär.

Det är fullkomligt stenhård is där inne i kroppen. Men bara för en minut sedan började det röra sig en varm ström i bröstet. Och vad händer när det blir varmt? Det vet du. Det blir islossning. Fucking shit, vad bra det bra det kommer att gå då.

Här finns det glädje

Det är inte lätt mentalt just nu. Dödliga sjukdomar och elände. Men om det skriver jag inte så här bara. Av det visar jag inte särskilt mycket utåt av överhuvudtaget. I stället skriver jag mer om det i en bok eller något. När jag sätter mig i skogen och skapar. Den kommer väl ut om två år eller något. Det är så jag tänker mig det. För att skriva av mig en del av alla tårar som finns där inuti mig.

Men i dag är det fredag. Och då tänker tänker vi istället på goda saker. Jag villa att du ska göra det. Och vara tacksam för det som är bra runtomkring här och nu. Här är en som vet hur man gör mig glad. Och sprider sin glädje till hela hjärtat. Han gör mig gråtfärdig. Men av lycka.

"Jag vill också ha". Och jag ger. Både saker och kärlek.


"Jag vill också åka". Och det är klart att du ska få. Du måste bara vänta ett par år eller så.

Till Barcelona utan att passera gå

"Varför bloggar du inte längre". Så frågade Ingela i går.
"Jag vet inte", svarade jag.
Jag kanske har viktigare saker för mig. Som att sätta mig i skogen och skriva ett mästerverk. Eller springa iväg till barnbutiken och köpa madrasskydd ifall lill-gosingen får magsjuka. Eller se alla avsnitt av "2 1/2 men" som jag hinner med.

Men i dag bloggar jag.. Och då vill jag bara visa det här. Hur gött är det int att ha direkt-connection till Barcelona från skell? Jag tror jag baxnar.

Nyhetschef till fotograf

Jag trivs bra där jag sitter nu. Super. Men visst svindlar tanken ibland när man tänker på resurserna på min förra arbetsplats. Nyhetschef till fotografen Jerker. Typ: "Jerker, åk till Australien, vi behöver några bilder".