Tvärtom-principen

Ju mer jag skrek i dag desto mer gick min väg. Det är som när George i ett Seinfeldt-avsnitt gör allt tvärtemot vad han brukar och alla dörrar bara öppnar sig.

För övrigt: Hade glömt bort att String song av Wannadies tillhör topp fem bland världens bästa låtar.

Så att jag darrar

Nyss gjorde jag något som jag sällan gör. Slog näven i bordet, utan krussiduller: Jag har rätt. Det vet alla. Folk håller med mig. Men jag skakar ändå inombords. Så att händerna darrar.

Lunch

Ibland låter jag fettet drypa. Ost, majonäs, hamburgerdressing, olja. Det är så skönt att äta fett när man är riktigt hungrig. När magen skriker av plåga. Det är som att varenda por där i magen vill fyllas igen. Mmmm. Fett. Nu går jag och äter.

Hjälp mig att andas

Håller på att kvävas. Behöver vidga strupen. Ring någon med syrgas.

Dålig dag på jobbet

Det här med 3-årskris. Eller ska det egentligen heta 2-årskris? Alfred visar ingen hänsyn i dag. Domderar och ställer. Kastar mat, vägrar äta, vill inte sova, dömer ut lekarna, slänger iväg böcker, skriker åt tv:n, svingar iväg nappen i golvet. Helt rätt och slätt, han är missnöjd maximum. Kanske har han bara en dålig dag på jobbet? Eller så var det bara för att han inte fick se "Mu, bä dubbelkvack" på tv:n i morse? 00-generationen, ska det bli den mest bortskämda hittills.

Så städar jag

Visste du att jag grundstädade lägenheten för ett par dagar sedan? Dammet finns fortfarande kvar i strupen. Det yrde omkring här inne som snö. Som när du stampar ner med foten i puder, och de vita flingorna yr upp och virvlar omkring i cirklar utmed din snygga kropp.



När jag städar har jag alltid skor på mig. Annars får jag ont i ryggen, när jag vandrar av och an. Slänger smutsiga sockar hit. Lägger in kläder dit. Dammsugar där borta. Och skurar på golvet här. Det var skorna jag ville visa på den här bilden. Hur sköna de är. Psykobild förresten. Ett försök att göra mig till. Men det var för din skull. Och då räknas det lite mer.

Rip off

Har rippat två meningar som en bekant använde och som nu ingår i mitt officiella ordförråd. "Känns det jobbigt så hoppar vi. Tänkte bara att.".
Nu skriver jag alltid det. Om jag till exempel ska bestämma träff med ngn via sms, så avslutar jag så. "Ska vi fika? Känns det jobbigt så hoppar vi. Tänkte bara att".
Ingela tycker att jag är knäpp. Men egentligen har jag bara dåligt självförtroende, och tycker att uttrycket är befriande för mitt sinne. Ansvarslöst på någe vis, med både ingångar och utgångar.

I övrigt. Kleerup har ngt magiskt inuti sig. Alltså inte knark, utan ngt som är på riktigt. Glöm inte det.