I dag gjorde min kollegor Sara och Anna något mycket beundranssvärt. De berättade att mitt skägg är fint.
En sådant beröm tar en sekund att säga och får mig att må bra en hel vecka.
Själv är jag inte den som öppnar munnen i första taget. Varför vet jag inte. Förmodligen är min skalle fullproppad med spärrar. Jag tänker efter och analyserar. Men sådana människor behövs också.
Du är fin du med. Glöm inte det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar