I dag var jag och tränade på gymmet. Mitt emot mig satt en riktig hårding. Såg ut som Peter Stormares karaktär i ”Prison Break”, men med en massa tatueringar ända upp till örsnibbarna.
Det lustiga var inte hans fängelse-tärda utseendet. Utans hans ta-i-stön. Han lät som en röst jag inte hört på flera år.
Han lät som han ätit 15 mariekex på samma gång och inte fått dem ända ned till magen. Han hals gurglade och när han tog i på 120 härligt tunga kilon var det som om kakmonstret från Mupparna kommit till Nautilus.
- Vill du ha en kaka?
- Näe?
- Vill du ha två kakor?
- Näe?
- Vill du ha tre kakor?
- Näe, kakmonstret vill ha alla kakor. Slafs, slafs, slafs.
- Vill du ha ett kilo?
- Näe.
- Vill du ha två kilo?
- Näe.
- Vill du ha tre kilo?
- Näe, jag vill ha alla kilon på en och samma gång. Gurgl, gurgl, gurgl.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar