Nej, jag mår inte helt hundra. Det visar väl morgonens grinkalas. Lyssnar på Swedish house mafia och tårarna faller. Ingen morgongröt bara blöta kinder. En låt som kanske är gjord för ett sprängfyllt golv på Ibiza, eller för tiotusentals partyglada människor på en arena. Men överraskande berörde den även i ett kök i Skellefteå. En torsdagsmorgon som denna.
"There was a time, I used to look into my father’s eyes
In a happy home, I was a king I had a gold throne
Those days are gone, now the memories are on the wall
I hear the sounds from the places where I was born
Up on the hill across the blue lake,
thats where I had my first heart break
I still remember how it all changed
my father said
Don’t you worry, don’t you worry child
See heaven’s got a plan for you
Don’t you worry, don’t you worry now"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar