tisdag 9 februari 2010

Jag tackar inte för maten i dag

...jag spyr upp den istället. Jag kalvar som en stucken gris. Just nu är jag i fasen då jag precis har spytt. En härlig period. Då mår man bra en stund. Skön kontrast. Sedan börjar det gnaga i magtrakten igen. Alla vet vad som väntar. Ååå, sist jag mådde så här var efter att jag käkat sallad hos polskerna i globengallerian - 2006.

Nu har jag inte så höga förväntningar på kvällen. Kan jag se typ en kvart av "Mästarnas mästare" är jag nöjd.

3 kommentarer:

Syster sa...

ohhh har du fått vinterkräksjukan den går på vårat jobb också hoooooppppas man klarar sig =/

Ingoman sa...

Det är lite småjobbigt att spy faktiskt. Kram.

Syster sa...

jo tack det vet jag och därför hoppas man att man slipper det. Lider med dig massor av kramar