Teknikprylarna förstör mig psykiskt. Får mig att riva mitt hår, att skrika, kasta saker och säga fula ord.
Räddningen i dag är kollegan Clarence. Han är vän med de här sakerna. Han vet vad man ska viska i deras öron för att de ska gilla en.
I dag har han hjälpt mig att föra in låtar på min nya ipod. Tack Clarence.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar